Jag fick ett så fint mejl från en av mina klienter som är i behandling för ROCB - Kärleksberoende. han gav mig tillstånd att få lägga ut den här. Det beskriver så fint de insikter som kommer under processen man går igenom här; att komma i kontakt med det lilla barnet som finns inom oss som bara längtar efter kärlek.
Jag hade missuppfattat mitt liv Det var inte en tävlan Om bäst störst o vackrast Det var om lidande Den som öppnade upp dessa sår Hade mest att vinna Vägen dit var svår I stort sett omöjlig att överleva Men några tog sig igenom Där stod vi ensamma På randen till vår egen död Omslutna av ångestfylld skräck Det var just då Som du föddes Och det var dags att täcka av Tårade ögon som sved Som förvirrat letade fäste Och som bara ville blunda Spridda tankar i panik Som hela tiden var på väg Och som vägrade stilla sig Det var nu Det var dags för dig Att äntligen börja lyssna Att lyssna på den lilla röst Som aldrig blivit hörd Som ingen nånsin trott på Hur är det Vad behöver du Jag finns här för dig Att få bli sedd Att få den där blicken Jag ser hela dig Att få bli tröstad När min sorg rann över Utan att drunkna Att få bli älskad Även när kärleken rann över Och när ivern var total Att få bli hållen När jag bara ville fly Stillad till lugn och ro
