För många blir drama och bråk ett sätt att skapa intimitet. Intimiteten är dock falsk och vägen dit ofta smärtsam. Ett sätt att förklara detta på är genom Karpmans Dramatriangel.
Det är en modell över hur vi kan hamna ett rollspel när vi inte kan uttrycka våra sanna känslor och behov.
OfferOffret letar efter någon att lägga skulden på. Man tar inte ansvar för sina handlingar och fastnar ofta i självömkan.
Ex: Du lyssnar aldrig på mig
Hjälpare / Hjälte
Att vara en hjälpare innebär att man sätter andras behov före sina egna. Ofta finns en passiv aggressivitet med. Hjälparen eller hjälten vill känna sig behövd och det är inte ovanligt att förövaren avslutar ett gräl i den här rollen.
Ex: Nu tycker jag du ska lugna ner dig lite
Förövaren / Förföljare
Ofta är skam en trigger. För att bli av med sin egen skam projicerar förövaren det på den andre.
Ex: Men du tjatar ju hela tiden
Dramatriangeln är lite som pingis Det räcker med att en person lägger ner racket så flyger bollen iväg. Alla tre roller har en annan mer funktionell sida; motkrafter som hjälper till att kunna ta sig ur spelet
Offret - Asvar
Hjälparen - Medkänskänsla
Förövaren - Förhandling
*Illustration Lena Åckander