top of page
Sök

ADHD och beroende – varför är sambandet så starkt?

Under de senaste åren har forskningen blivit allt tydligare: personer med ADHD löper en betydligt högre risk att utveckla alkohol- eller drogberoende än personer utan ADHD. Internationella studier visar att risken är ungefär två till tre gånger högre [1].

Men det betyder inte att ADHD leder till beroende.

Tvärtom utvecklar de allra flesta med ADHD aldrig ett beroende. Däremot innebär ADHD en ökad sårbarhet, särskilt om den inte upptäcks eller behandlas.


ADHD handlar om mer än koncentrationssvårigheter

Många förknippar ADHD med att ha svårt att sitta still eller fokusera. Men för många vuxna handlar vardagen snarare om:

  • att ständigt känna sig rastlös

  • att ha svårt att reglera känslor

  • att agera impulsivt

  • att ha svårt att planera och organisera

  • att pendla mellan understimulering och överbelastning

Det kan skapa en ständig känsla av att vara "på" eller att aldrig riktigt komma till ro.


Alkohol och droger kan bli en snabb lösning

Många personer med ADHD beskriver att alkohol eller droger till en början känns hjälpsamma.

Alkoholen kanske gör det lättare att slappna av, somna eller dämpa den inre stressen. Andra substanser kan upplevas ge energi, fokus eller en känsla av lugn.

Detta brukar beskrivas som självmedicinering. Det innebär inte att personen medvetet försöker utveckla ett beroende. Tvärtom handlar det ofta om ett försök att hantera symtom som länge varit svåra att förstå.

Problemet är att den kortsiktiga lindringen ofta leder till ett ökat behov av alkohol eller droger. Med tiden utvecklas tolerans och risken för beroende ökar.


Impulsivitet spelar en viktig roll

Den forskning som publicerats de senaste åren pekar på att impulsivitet är en av de viktigaste förklaringarna till sambandet mellan ADHD och beroende.

Att ha svårt att bromsa impulser, stå emot frestelser eller vänta på en belöning gör det lättare att fastna i beteenden som ger en snabb effekt – även när de får negativa konsekvenser på längre sikt.


Det handlar inte bara om dopamin

Det talas ofta om att ADHD beror på en "dopaminbrist". Men dagens forskning visar att sambandet är betydligt mer komplext. Dopaminsystemet spelar en viktig roll vid ADHD, men forskningen ger inte stöd för att alla personer med ADHD generellt har för lite dopamin [2]. I stället tyder studier på att flera hjärnsystem samverkar och att hjärnans belönings- och motivationssystem fungerar annorlunda hos många personer med ADHD. Hur detta ser ut varierar dessutom mellan olika individer.


Samsjuklighet ökar risken ytterligare

Risken för beroende blir ännu högre om ADHD förekommer tillsammans med exempelvis:

  • ångest

  • depression

  • trauma

  • bipolär sjukdom

  • emotionell instabilitet

Därför är det viktigt att inte bara behandla beroendet utan att förstå hela människans livssituation.


Goda nyheter från forskningen

Tidigare fanns en oro för att ADHD-läkemedel skulle öka risken för missbruk. Den bilden har förändrats [3].

Dagens forskning visar att korrekt behandling av ADHD inte verkar öka risken för substansberoende. Tvärtom kan rätt utredning, rätt behandling och ett tidigt stöd minska risken för att utveckla allvarliga beroendeproblem.


Behandling behöver se hela människan

På New Beginning möter vi många personer där ADHD och beroende går hand i hand. Vår erfarenhet är att behandlingen blir betydligt mer effektiv när båda tillstånden uppmärksammas samtidigt [4].

Vi arbetar utifrån en helhetssyn där vi inte bara fokuserar på att sluta dricka eller använda droger. Tillsammans försöker vi förstå varför beroendet utvecklades, vilka behov det har fyllt och hur du kan skapa ett liv där du inte längre behöver använda alkohol eller droger för att hantera vardagen.

Det finns hjälp att få. Oavsett om du har en ADHD-diagnos, misstänker att du har ADHD eller bara känner att alkoholen eller drogerna har fått för stor plats i ditt liv, är du varmt välkommen att höra av dig.

Att söka hjälp handlar inte om svaghet. Det handlar om att förstå sig själv – och ge sig själv möjligheten att leva friare.




  1. Froude, A. M., Fawcett, E. J., Coles, A., Drakes, D. H., Harris, N., & Fawcett, J. M. (2024). The prevalence of cannabis use disorder in attention-deficit hyperactivity disorder: A clinical epidemiological meta-analysis. Journal of Psychiatric Research, 172, 391–401. https://doi.org/10.1016/j.jpsychires.2024.02.050


  2. Koirala, S., Grimsrud, G., Mooney, M. A., Larsen, B., Feczko, E., Elison, J. T., Nelson, S. M., Nigg, J. T., Tervo-Clemmens, B., & Fair, D. A. (2024). Neurobiology of attention-deficit hyperactivity disorder: Historical challenges and emerging frontiers. Nature Reviews Neuroscience, 25(12), 759–775. https://doi.org/10.1038/s41583-024-00869-z


  1. Chang, Z., Lichtenstein, P., Halldner, L., D’Onofrio, B., Serlachius, E., Fazel, S., Långström, N., & Larsson, H. (2014). Stimulant ADHD medication and risk for substance abuse. Journal of child psychology and psychiatry, and allied disciplines, 55(8), 878–885. https://doi.org/10.1111/jcpp.12164


  1. Brynte, C., Schellekens, A., Barta, C., Begeman, A. H. A., Crunelle, C. L., Daigre, C., Demetrovics, Z., Dom, G., Grau-López, L., Hernandez, M., Icick, R., Johnson, B., Kapitány-Fövény, M., van Kernebeek, M., Konstenius, M., Levin, F. R., Luderer, M., Matthys, F., Moggi, F., & Franck, J. (2024). Treatments and Treatment Predictors in Patients With Substance Use Disorders and Comorbid Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder. The Journal of clinical psychiatry, 86(1). https://doi.org/10.4088/JCP.24m15494





 
 
 
bottom of page