Det är möjligt att ge sig själv kärlek och omsorg: det är inte alls nödvändigt att vänta, i känslor av tomhet, tills en partner dyker upp.
Få ord är väl så uttjatade som "självomsorg" och "egenkärlek". Vad är det ens? En ny handväska, ny bil, spa, en resa? Nja. Kanske? Jag tänker nog att omsorg och kärlek är större och mer än ett yogaretreat.
Var dig själv - Vad har du för fina sidor och egenskaper? Skriv ner dem på ett litet minneskort och förvara det på ett bra ställe. Ta upp kortet och läs när det blåser kallt (eller gör det varje dag). Ex. Jag är en härlig människa, jag är lyhörd, jag är en bra förälder, jag gör så gott jag kan.
Sätt gränser - Vill du verkligen följa med på den där middagen? Du har rätt att säga nej utan att komma med en osann förklaring om vattenläckor och magsjuka -"Jag behöver tacka nej för jag är för trött och måste ta hand om mig i helgen"
Lyssna på din magkänsla; lyssna på dig själv - Skriv och tillåt allt komma ut. Både "fula" och fina tankar och känslor.
Var här, med dig själv - I leken finns ingen oro över det som varit eller komma skall. Gör något du tycker är kul. Ta en cykeltur, dansa, gå och träna, baka bullar.
Ta hand om basbehoven - Vila när du är trött; gå på toaletten när du är kissnödig; ät när du är hungrig; ta en promenad när du är uttråkad (människan hatar att ha tråkigt) (om du säger att du tycker om att ha tråkigt, har du inte tråkigt utan vilar)
Så mitt absolut bästa tips: UMGÅS MED EN HUND. Andra djur kan givetvis också fungera (har man ett mönster av att dras till otillgängliga partners rekommenderar jag kanske inte katt ;-) Kunde jag ge bort hundar som medicin till personer med kärleksberoende skulle jag göra det.
